Kattastrof

Förra veckan lämnade vi in lilla Dessie på djursjukhuset för den där kastreringen ju. Jag har ju bara haft killkatter innan och då har det knappt märkts att de har varit inne för ingrepp, men när vi hämtade lillan var ju hela magen upprakad, hon hade ett stort sår och det fick absolut inte slickas på eftersom ”ni kan ju själva tänka er vad som händer om såret går upp och något trillar ut” som de sa på djursjukhuset. Eftersom jag inte alls vill tänka på vad som trillar ut ur ett sår på magen så får lillan snällt ha på sig sin tratt i de tio dagarna tills vi får åka tillbaka och ta bort stygnen. Självklart hatar hon att ha tratten för det är svårt att gå utan att krocka med väggarna, svårt att äta och dricka och omöjligt att tvätta sig så noga som man vill göra om man är katt. Det allra värsta kanske ändå var att bästisen Dennis blev absolut livrädd för detta monster som kom hem med en stor plasttratt runt huvudet och som dessutom jagade honom och ville ligga och gosa som de alltid brukade göra… detta skulle alltså kunna kallas ”kattastrof” (ja, jag har ju bott i Göteborg därav min fantastiska humor).

Dessie gav dock inte upp och efter någon vecka har hon äntligen lyckats komma nära Dennis igen och idag hittade jag dem så här. Allt är som vanligt. Nästan. På fredag ska stygnen bort och då hoppas jag att vi aldrig mer behöver se en tratt i det här hushållet för det finns ingen här som gillar sådana.

Annonser

2 thoughts on “Kattastrof

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s